Bergvärme är ren solenergi. Solvärmen lagras nämligen i marken. Först på ytan, medan du vårstädar i trädgården. Sedan allt längre ner, medan du semestrar i hängmattan. Den dag du räfsar ihop de sista höstlöven, har det lagrats tillräckligt med gratis energi för att värma upp ditt hus även en rekordkall vinter. En sak bör kanske tilläggas. Även den uslaste sommar räcker för att lagra tillräckligt med värmeenergi under din tomt.
Kollektorn hämtar upp värmen
Med en vätskefylld slang, även kallad kollektor, kan du hämta upp lagrad solvärme djupt ner i berget, nere på sjöbotten eller någon meter under gräsmattan.
Ofta används samlingsbegreppet bergvärme om samtliga värmekällor – det vill säga
Vilken typ av värmekälla just du bör ha avgörs av husets energibehov, ditt värmesystem och hur din tomt är beskaffad.
Värmepumpen koncentrerar energin
Själva värmepumpen koncentrerar den lagrade värmeenergin så pass att den kan värma upp vattnet – i både duschar och radiatorer.
Så här går det till. Vätskan i slangen cirkulerar och värms upp av den lagrade solvärmen nere i marken eller i sjön. När vätskan passerar uppe i värmepumpen möter den ett annat slutet system. Det innehåller ett köldmedium med förmåga att bli gas vid mycket låg temperatur.
En kompressor höjer under högt tryck det nu gasformiga köldmediets temperatur avsevärt. Och via en kondensor avges värmen ut till husets värmesystem, samtidigt som köldmediet återgår till flytande form – beredd att på nytt bli gas och redo att hämta ny värmeenergi.