I takt med att kommunerna får allt hårdare budgetramar blir man också duktigare på att se över sina kostnader. Fler och fler skolor inser till exempel att det är bättre att spara pengar på uppvärmning än på minskad lärartäthet.
Ett exempel återfinns i Varberg. Gärdskulleskolan som byggts i olika etapper från 50- till 70-tal var ursprungligen en högstadieskola men används idag som dagis/förskola. Ca 1.000 kvadratmeter är uppvärmda och tidigare använde man olja. Ca 20 kubikmeter om året gick åt till en kostnad av ca 160.000 kronor om året. Idag har man bytt oljepannan mot två NIBE F1330 på vardera 40 kW med värme hämtad från borrhål. Energiförbrukningen stannar nu på
ca 69.000 kWh el istället.
– Vi har en mindre uppvärmd yta idag, säger Bengt-Åke Persson på Varbergs Kommun.
– Men trots det så bedömer vi att vi sparar ca 100.000 kr om året. Dessutom är vi fria att välja el-leverantör och har nästan ingen arbetsinsats alls!
Installationen är till stor del finansierad genom Boverkets ROT-bidrag gentemot den offentliga sektorn. Och kravet på max 30% tillsatt el-energi uppfylls nu.
– Det är dock viktigt att separatredovisa varmvatten.
En skola kan ha stor förbrukning av detta, och med de värme-spetsar som måste till för att förhindra legionella så får man en el-förbrukning som inte har med uppvärmningen att göra och som därmed inte ska räknas in.
En annan skola som satsat stort på bergvärme är Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Här har man installerat inte mindre än tio 40 kW NIBE F1330 värmepumpar. Dessa kompletteras med en 0,5 MW pelletspanna. En kombination som gör att man slipper både fossila bränslen och att binda upp sig till en fjärrvärmeleverantör.
- I takt med att skolorna får striktare kostnads- och miljökrav är jag övertygad om att allt fler kommer att satsa på värmepumpar för sin uppvärmning, säger Per Törnkvist på NIBE.
– Man får förnyelsebar energi till lägre kostnad, och behöver inte lägga någon arbetstid alls.